Melbourne och Gippsland

Vi kom till Melbourne efter att ha besett oss längs Great Ocean Road. Vi hade fått lite bilproblem. Strålkastarna hade fungerat lite av och till sedan vi var norrut, men med lagom envishet hade vi lyckats få dem att fungera när vi behövde. Vi hade misstänkt, att det fanns ett väl dolt elektriskt relä, som inte mådde riktigt bra. I Mount Gambier räckte inte envisheten till för att få ljuset att fungera, och vi fick leta oss till en bilelektrisk firma. En trevlig man ägnade nästan två timmar åt skruvande och mätande, och kunde sedan konstatera att det var ett relä i ett kretskort, som inte fungerade. Ett "major problem" och en "bad construction" tyckte han, och det skulle ta lång tid att laga. Vi kunde bara instämma och fick klara oss utan lyse fram till Melbourne, där vi letade upp en filial till uthyrningsfirman. Man bestämde snabbt att vi fick byta bil. Det blev ungefär, som när man byter lägenhet. Med den skillnaden att vi fick stå på gatan och flytta över vårt lilla bohag i 34 graders värme. Bilbytet var i övrigt till vår fördel, eftersom vi fick en lite nyare och bättre bil. Man grymtade lite när vi även tog med våra nytvättade gardiner, men det är viktigt med trivselfaktorn, tyckte vi.
Melbourne är en stad med spårvagnar, och dessa bestämmer mycket av stadsbilden. Känns igen från Göteborg. Man har en City Circle Tram, som går runt stadskärnan. Denna är främst till för turister och är gratis. En trevlig variant av sightseeing. Vi åkte runt och hoppade av där vi ville se oss omkring. Vi gick in och ut i affärer, besökte biblioteket, fikade och åt, ungefär som turister gör i alla större städer. Lite utflykt till parker i omgivningen blev det också.

City Circle Tram bjöd på sightseeing

Vackra Flinders Street Station. Här passerar 260.000 personer per dag.

.

En blandning av gammalt och nytt i Melbourne

Vidare söder- och österut genom Gippsland. Wilsons Promontory National Park är den sydligaste udden på australiska fastlandet. Här finns många fina vandringsleder och en fantastisk natur. En stor campingplats rymde oss och många andra. Vi upptäckte en gammal Volkswagenbuss med ett S-märke. En av killarna i ett gäng av campare pratade svenska med tydlig östermalmsklang. Han var australiensare och bodde nu i Melbourne, men hade bott 5 år i Stockholm. Vi gick lite vandringar och planerade också att träffa på någon wombat, som brukar komma fram ur sin håla strax efter att solen gått ner. Vi hade sett flera hålor och spillningar i skogen, och höll oss där (bland myggen), när solen gick ner. Lite oturligt att vi inte såg någon, och att det samtidigt, enligt grannarna, hade varit en wombat vid vår campervan. Nästa gång skall vi vara mera noggranna, när vi bestämmer mötesplats med en wombat.

Wilsons Promontory National Park kallas också "The Prom"

Glansperioden för Toora är över och nu är det mesta "for sale". Men campingplatsen var mycket trevlig.

.

Black Swan i Lakes Entrance