Från Kangaroo Island till Victor Harbor
Sydkusten på Kangaroo Island är speciell. Längst västerut i nationalparken Flinders Chase finns Admirals Arch, som är en mycket vacker klippformation. Här finns en stor sälkoloni med New Zealand Fur-seals. Vackra och aktiva djur. Märkligt hur de kan kastas omkring i vågorna bland klipporna utan att skadas.
I nationalparken finns också Remarkable Rocks, som är granitklippor med gigantiska stenblock, som formats av hav och vind. De är just "remarkable".
Australian Sea-lions hittade vi på beachen i Seal Bay. Dessa sjölejon ligger på beachen och sover nästan hela tiden, och beter sig helt annorlunda än sälarna. De ger sig ut på fiske i 2-3 dagar, och kan då simma många mil ut till havs. När de kommer tillbaka vilar de fram till nästa fisketur. Ibland, och speciellt om det blir för kallt på natten, tar de sig längre upp på stranden och kan då förflytta sig ganska långt.
Vi besökte också Vivonne Bay, som enligt någon undersökning är australiens bästa beach. Vi hade svårt att instämma i detta, då vi redan tidigare sett så oerhört många fina beacher.
Efter minnesvärda dagar på Kangaroo Island åkte vi vidare på Fleurieu Peninsula, som är mycket vackert med böljande kullar, fält och skogar. Många blommande träd. Vi stannade till i kust- och turiststaden Victor Harbor, där vi firade Christinas födelsedag och Australia Day. En bakelse, stor som ett hus, försökte vi trycka i oss utan att lyckas fullt ut.
Vi tog en promenad ut på Granite Island, där vi hittade pingviner, som gömde sig i små hålor i marken. Fram mot kvällen blir de mer aktiva och ger sig ut på fiske.
Vi kunde konstatera, som så många gånger tidigare, att man är mycket duktig på att marknadsföra turismen i det här landet. I varje ort finns det ett Visitor Center, och man är alltid lika tillmötesgående att svara på frågor och att hjälpa till. Man får så mycket broschyrer och kartor, att man kunde klara sig helt utan guideböcker och kartbok.
Européerna har tagit med sig flera oönskade djur till Australien. Rävar, katter, kaniner, getter, paddor och flera andra invandrade djur har stört djur och natur här. Christina fick känna på en sådan störning på ett mycket påtagligt sätt i Victor Harbor, när en European Wasp (geting) gav henne ett stick i den ädlaste av kroppsdelar. Getingar borde inte finnas, åtminstone inte här! På Kangaroo Island hamnade vi i en bisvärm, invandrad från Ligurien i Italien, men då utan någon direkt fysisk kontakt.
I nationalparken finns också Remarkable Rocks, som är granitklippor med gigantiska stenblock, som formats av hav och vind. De är just "remarkable".
Australian Sea-lions hittade vi på beachen i Seal Bay. Dessa sjölejon ligger på beachen och sover nästan hela tiden, och beter sig helt annorlunda än sälarna. De ger sig ut på fiske i 2-3 dagar, och kan då simma många mil ut till havs. När de kommer tillbaka vilar de fram till nästa fisketur. Ibland, och speciellt om det blir för kallt på natten, tar de sig längre upp på stranden och kan då förflytta sig ganska långt.
Vi besökte också Vivonne Bay, som enligt någon undersökning är australiens bästa beach. Vi hade svårt att instämma i detta, då vi redan tidigare sett så oerhört många fina beacher.
Efter minnesvärda dagar på Kangaroo Island åkte vi vidare på Fleurieu Peninsula, som är mycket vackert med böljande kullar, fält och skogar. Många blommande träd. Vi stannade till i kust- och turiststaden Victor Harbor, där vi firade Christinas födelsedag och Australia Day. En bakelse, stor som ett hus, försökte vi trycka i oss utan att lyckas fullt ut.
Vi tog en promenad ut på Granite Island, där vi hittade pingviner, som gömde sig i små hålor i marken. Fram mot kvällen blir de mer aktiva och ger sig ut på fiske.
Vi kunde konstatera, som så många gånger tidigare, att man är mycket duktig på att marknadsföra turismen i det här landet. I varje ort finns det ett Visitor Center, och man är alltid lika tillmötesgående att svara på frågor och att hjälpa till. Man får så mycket broschyrer och kartor, att man kunde klara sig helt utan guideböcker och kartbok.
Européerna har tagit med sig flera oönskade djur till Australien. Rävar, katter, kaniner, getter, paddor och flera andra invandrade djur har stört djur och natur här. Christina fick känna på en sådan störning på ett mycket påtagligt sätt i Victor Harbor, när en European Wasp (geting) gav henne ett stick i den ädlaste av kroppsdelar. Getingar borde inte finnas, åtminstone inte här! På Kangaroo Island hamnade vi i en bisvärm, invandrad från Ligurien i Italien, men då utan någon direkt fysisk kontakt.
New Zealand Fur-seal 
En stunds vila på klipporna 
Remarkable Rocks
Sjölejon på beachen
Man behöver sträcka på sig ibland
De yngre hannarna tränar sig. I parningstid går det riktigt hett till. 
Man kan åka hästdragen spårvagn till Granite Island i Victor Harbor 
Havskatt i Södra Oceanen 
posted by Kent o Christina @ 4:33 PM
4 Comments:
Grattis så här i efterskott Christina!
Även om de kan vara farliga för den överkänsliga så är väl ändå närkontakten med en geting att föredra jämfört med flera av de andra djur som ni visat kort på.
På Google Earth ser det ut som om ni nu kommer in i ett riktigt kanalområde, som inte verkar stå Holland efter. Skall bli kul att se om kommande bilder kan verifiera det.
Låter som om ni har det riktigt härligt. Nu börjar ni ju närma er vår vackra östkust igen. Vi ser fram emot att se er!
En geting har ni väl tagit mer än en gång under resans gång, om jag förstått rätt. Var man sedan tar den är en smaksak, som kan vara kluven.
Nu har min resfeber övergått i värk, eftersom det har snöat och pinat från nordan. Nog vore det skönt att vara i alla fall halvvägs där ni är. Någonstans vid Medelhavet skulle sitta fint.
Jag blev riktigt orolig. De sa på CCTV9 att de hade hittat nya fossiler i Australien. Sedan sa de att de var 14000 år gamla och då blev jag lugn igen. // Bengt
Post a Comment
<< Home